Fortsätt till huvudinnehåll

För gammal...

...för paljettkjol? När jag gick i butikerna och kikade efter något lattjo att ha på en middag i helgen så fastade jag för en paljettkjol. Ögonen drogs magnetiskt mot den. Jag slet djuriskt åt mig den och tittade upproriskt mot alla 18-åringar runt omkring mig.

"Jag kan också ha turkos paljettkjol", sa min blick. Så jäkla gammal är jag inte! Men min känsla var inte lika övertygad.

Jag provade härligheten med byxorna neddragna vid fotknölarna. Vred mig om i provhytten. Hörde 18-åringarna skratta att kläderna de provade var "såååååå stooooora" fast de var small.
Själv funderade jag på om large räckte till. Jag tittade på mig själv. Vred huvudet åt än det ena hållet, än det andra. Höll in magen. Bystade upp mig. Sköt fram axlarna för att få fram nyckelbenen. Mjo. Det kanske skulle fungera.

Eller inte.

Jag blir förbaskad på mig själv. Jag lovade mig själv att aldrig fundera över om jag blivit för gammal för en viss typ av kläder. Men nu är jag osäker. Skit också. Vill du se vad jag provade? Klicka här...




Kommentarer

  1. Äh. Du är inte för gammal. Det var helt enkelt för jävvla dålig passform på kjolen? Och tonårsflickors uppfattning om vad "för stort" innebär kan jag prata länge om....

    SvaraRadera
  2. Du är verkligen inte för gammal! Kjolen har väl inte en åldersgräns på fjorton heller? Go for it!

    SvaraRadera
  3. Hallååå du är inte för gammal!

    Har såna tankar med men du är ju bra mycket yngre än mig :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara.
I dagarna två har jag vistats på det här slottet...


Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet.
Här sägs det spöka.

Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det...

Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet. Och alla säger att det spökar. Godsherren ville varken neka eller spä på ryktena…

Ögonbrynsfärg - hemma

Testade något jag bara tidigare bara gjort på salong. Må det bära eller brista, tänkte jag. Vad är det värsta som kan hända? Lite färg på huden utanför? Förpackningen jag köpte (Depend, 99 kronor) har jag blivit rekommenderad av andra. Jag har inget att jämföra med så jag följde deras råd.


Och så här gick det till:


Steg 1 - Titta på innehållet i förpackningen. En blandskål, en pensel, en pinne att röra med, en färgtub och en flaska med skitstarkt medel + ett larm. 
Steg 2 - Kläm ut en sträng färg från tuben, ca 2 cm. Blanda med tio droppar skitstarkt medel. Rör tills det inte är några klumpar kvar.
Steg 3 - Pensla på. Ta det lite vackert med färg på huden. Det mesta går bort, men har du otur... Pensla runt hela hårstrået. Upp och ned, fram och tillbaka. 
Steg 4 - Stå lite ledigt och vänta på att det ska bli klart. Mellan 5-15 minuter beroende på hur kraftig färg man vill ha.
Steg 5 - Torka bort med torr bomullspad. Torka en gång till med blöt pad. Sen är det klart. 


Och så här blev de…

Whoop whoop

Jag jobbar med ord. I skriven och talad form. Jag är inget skolexempel och strävar inte efter det hos mina kollegor eller vänner heller. Men det finns en lägstanivå jag anser alla bör eftersträva. Hur du använder ordet "man". Särskrivningar. Rättstavningar. Tempus. Ja, ni vet. När det gäller det talade ordet går det trender i hur vi uttrycker oss. En vän till mig använder ordet liksom efter närapå varje mening. Men det stör mig inte. Det är hon. Liksom.
Dennis, min exman, säger azzz i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Han använder det för att förstärka en kommentar. "Äh, lägg av azzz". Ett sätt att verka lite nonchalant och ball, skulle jag tro.

Jag har säkert mina grejer för mig. Ett uttryck jag använt en del är whoop whoop. Mest som en skriven kommentarer på sociala medier. Sällan i talad form. Det har varit ett sätt för mig att understryka en sprallig glädje över något. Min vän Josefine har hatat det och sista tiden har jag mest använt det för att retas lite…