Fortsätt till huvudinnehåll

Kickstarta kroppen

Vet ni vad jag gör? Jag kör en kickstart för att komma i fas med kost och träning igen. Det suger fett, och jag frågar mig varje gång varför jag släpper taget. Jag har inget bra svar.

Jag är däremot nöjd med att jag inte låter det gå FÖR långt tillbaka i träsket. Jag har hittat min gräns och den passerar jag inte. Jag snackar om kilon alltså. 
Men nu var jag nära gränsen igen. Klänningarna började kännas strama, brallorna knep runt höfterna och sinnesstämningen var i allmänhet rätt låg. Jag blir sådan när jag inte tränar. Orkeslös. 
Så jag tog mig i kragen den här veckan och jag har precis ätit en skål med keso och blåbär. Ska snart ut och springa. 

Den här dagen. Dag 3. Det är dagen då allt ska gå lättare. Jag är inte helt överens med den bilden. Dag 3 är dagen då jag ofta ger upp. Det är då jag tänker:

"Äh, en glass hit eller dit, jag har ju varit nyttig hela dagen i övrigt"

"Ett glas vin vore gott. Ett glas skadar inte"

Och det är klart. Så ska jag ju kunna tänka framöver. När jag tränar mer än jag käkar. Men där har jag inte befunnit mig sista månaderna. Jag har ätit precis så mycket som jag gör av med. Möjligen har jag ätit lite till. Det märks ju på passformen i kläderna. Och för att komma igång snabbt så kör jag en kickstart. Jag måste loosa några kilon innan jag kan gå i gång med löpningen. Men när jag börjar springa igen. DÅ kommer jag kunna äta en glass eller dricka ett glas vin. Det är dit jag ska. Men jag är inte där än.


Kommentarer

  1. Känner så väl igen mej....
    Heja du!!!

    SvaraRadera
  2. Känner också igen mig, alltför väl...
    har varit djuuuupt nere de senaste månaderna, men tror jag är på väg upp igen, motivationsmässigt alltså, vikten hoppas jag ska dyka nedåt...
    Motivationen tittade oväntat fram i morse, nu gäller det bara att hålla fast den
    ;-)

    SvaraRadera
  3. Här är en till som känner igen vartenda ord av det du skriver.. förutom springningen då, för det gör jag absolut inte ;-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Spöket på Husby säteri

En redig människa tror inte på spöken. Och jag är en redig människa. Men jag tror nog på spöken trots allt. Jag har liksom många andra förklarat udda händelser med att det är hjärnan eller omgivningen som spelat mig ett spratt. Men sen händer det där som är så udda att det inte går att förklara.
I dagarna två har jag vistats på det här slottet...


Det heter Husby säteri och ligger i slutet på en grusväg du svänger av på efter att du passerat Mogata. Vid slätbakens strand. I den östgötska skärgården. Varje sommar har jag passerat godset på min väg till mina somrars paradis i Bottna, som också ligger vid vattnet. Ett par mil från säteriet.
Här sägs det spöka.

Godsherren som här sitter i ett samtal med Correns fotochef berättade om hur han och hans fru köpte hela rasket för ett par år sedan. "Det går bra nu", tänkte jag när han sa det...

Hur som helst. Huset byggdes upp efter en brand på 1700-talet. Och alla säger att det spökar. Godsherren ville varken neka eller spä på ryktena…

Ögonbrynsfärg - hemma

Testade något jag bara tidigare bara gjort på salong. Må det bära eller brista, tänkte jag. Vad är det värsta som kan hända? Lite färg på huden utanför? Förpackningen jag köpte (Depend, 99 kronor) har jag blivit rekommenderad av andra. Jag har inget att jämföra med så jag följde deras råd.


Och så här gick det till:


Steg 1 - Titta på innehållet i förpackningen. En blandskål, en pensel, en pinne att röra med, en färgtub och en flaska med skitstarkt medel + ett larm. 
Steg 2 - Kläm ut en sträng färg från tuben, ca 2 cm. Blanda med tio droppar skitstarkt medel. Rör tills det inte är några klumpar kvar.
Steg 3 - Pensla på. Ta det lite vackert med färg på huden. Det mesta går bort, men har du otur... Pensla runt hela hårstrået. Upp och ned, fram och tillbaka. 
Steg 4 - Stå lite ledigt och vänta på att det ska bli klart. Mellan 5-15 minuter beroende på hur kraftig färg man vill ha.
Steg 5 - Torka bort med torr bomullspad. Torka en gång till med blöt pad. Sen är det klart. 


Och så här blev de…

Whoop whoop

Jag jobbar med ord. I skriven och talad form. Jag är inget skolexempel och strävar inte efter det hos mina kollegor eller vänner heller. Men det finns en lägstanivå jag anser alla bör eftersträva. Hur du använder ordet "man". Särskrivningar. Rättstavningar. Tempus. Ja, ni vet. När det gäller det talade ordet går det trender i hur vi uttrycker oss. En vän till mig använder ordet liksom efter närapå varje mening. Men det stör mig inte. Det är hon. Liksom.
Dennis, min exman, säger azzz i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Han använder det för att förstärka en kommentar. "Äh, lägg av azzz". Ett sätt att verka lite nonchalant och ball, skulle jag tro.

Jag har säkert mina grejer för mig. Ett uttryck jag använt en del är whoop whoop. Mest som en skriven kommentarer på sociala medier. Sällan i talad form. Det har varit ett sätt för mig att understryka en sprallig glädje över något. Min vän Josefine har hatat det och sista tiden har jag mest använt det för att retas lite…