Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från december, 2013

2014 är mitt år

Nu börjar vi om. Misstagen är glömda. Nya mål satta. Vi ska leva ett hälsosammare liv. Ett lyckligare liv. Träningskorten förnyas. Huset städas. Vi köper tulpaner och bokar sommarresan. 
På ett sätt är det tragiskt. Att vi sätter upp ett datum för nystart. Hela december skiter vi allt. Den 1 januari börjar vi om. Jag utgår självklart från mig själv. Men ni är många som är som jag. Det vet jag.
Så. Mina mål är satta. Jag ska gå ned till målvikten. Jag ska byta jobb och göra det nya jävligt bra. Jag ska ta bort tidsödslande växter i trädgården. Jag ska vara en närvarande mamma. Jag ska lägga mindre tid på sociala medier. 
Jag ska rationalisera bort skiten och sträva mot själsligt lugn och lycka. Jag ska bara umgås med människor som hjälper mig och älskar mig. Som jag är. 
2014 är mitt år.
Jag börjar den 1 januari. Eller möjligen den 2 januari...


Girls night out

Det händer inte så ofta. För varför vill man bara hänga med tjejer? Nej, oftast är det män och kvinnor blandat. Men någon eller ett par gånger per år samlar vi ihop oss. Gaddar ihop oss så satt säga. En salig blandning kvinnor. Några känner varandra. Andra är helt nya inför varandra. Glädjen att se mina vänner från olika håll knyta kontakter på Facebook efteråt är en sann fröjd. Vissa har blivit goda vänner. Kanske för livet. Imorgon är det dags igen. Då ska vi ses. En salig blandning kvinnor. Vi är dubbelt så många, men fotoappen klarade bara åtta bilder. Så vilka är dessa? Högst upp från vänster och till höger:
1. Ellinor - min bästa vän sen högstadiet. Bor i Stockholm. Jobbar på Kanal 5.  2. Anna - en vän genom våra handbollsspelande män. Chef. 3. Annika - min mans kusins fru. Kock.  4. Josefine - kollega och vän. DJ och allt möjligt.  5. Carolina - kollega och vän. Fotograf Aftonbladet.  6. Therese - känner genom sociala medier. En av mina närmaste. Snart sjuksköterska.  7. Anna …

Edblad och Kors i klapparna

Jag är en enkel kvinna. Har inte många önskningar på min lista. Inte materialla i alla fall. "Eller hur", skulle några av er säga sarkastiskt. "Nej", skulle några av er andra uttrycka. Det beror på vad man är van vid. Vilken bakgrund du kommer från och vilken ekonomi du har. I min värld är jag enkel. Men ibland ger jag efter för mina ytliga önskningar. Till den här julen önskade jag mig ett ipad-fodral till min Ipad mini och örhängen från Edblad. Och jag fick det. Tack familjen!




Jul med far

Mina första fyra år i livet bjuder på små glimtar av minnen. Bränner fingret när jag tänder adventsljusen med en tändsticka vars låga snabbt närmar sig mitt finger. Blickar upp på skötbordet i ett badrum där pappa ska byta blöja på lillebror.  Känslan av stövlar mot nakna fötter när jag provar pappas kängor. Kängor han bar i lumpen. 
Min mamma och pappa var knappt vuxna när de fick mig. Och jag var fyra år när de skilde sig. Jag sörjde på mitt sätt. Men jag var liten. Vande mig. Min lillebror ännu yngre. 
Mamma gifte om sig. Pappa gifte om sig. I en stad 12 mil från mig. Vi sågs inte så ofta. Led inte, men grät när vi skildes från vår gemensamma sommarvecka. På jularna sågs vi hos farmor. Helgen innan jul. Hundratals tomtar och klassiskt julbord. Kramar och skratt. Jag älskade det.
Men jag hade min mamma. Och vi var bästa vänner. Men för tolv år sen dog hon. I ilskan, sorgen och desperationen efter tillhörighet ringde jag min pappa. Bad honom förklara. Varför? Berätta sin version. 
H…

Shu Uemura is da shit

Tvätta håret en gång i veckan med detta. Det räcker fasen i över ett halvår. Just den här gröna serien ska vara märkets mest uppbyggande. Jag har testat många produkter men jag har aldrig varit mer nöjd än jag är med det här. Sen får man räkna med att hosta upp några slantar. Det är inte billigt. I Linköping säljs det bara på ett par ställen. Exempelvis E-hair.

Jag är en like-hora

14 augusti 2007
februari 2009
Det första datumet var dagen då jag skapade mitt konto på det ännu rätt okända Facebook. Under ett par månader hade jag en enda vän. Min lillebror. Det var han som skickat länken till denna nya värld.
Facebook exploderade under 2008 och vips hade jag dryga tusentalet vänner.

I februari 2009 började Facebook kännas väl bekant och Twitter lockade med sina 140-teckensbegränsning. Ett annat klientel vistades där. Många journalister och politiker. Inläggslänkar till intressanta debatter, krönikor och artiklar haglade. Det var en annan sorts flöde än det mer personliga som delades på Facebook. Båda tilltalade mig.

Men nu...

Inläggen på Facebook liknar allt mer varandra. Mysiga julbilder, inlägg om träning, tv-program och väder dränker flödet. Vi letar bekräftelse. Älskar att se "Gilla"-notiserna och kommentarerna. "Yeah, 70 likes för min julgransbild". För varför lägger vi annars upp inlägg överhuvudtaget? Om det inte handlar om att få reakti…

Jul i Kaga

När jag flyttade hemifrån ville jag köpa en rosa plastgran. När jag blev sambo ville jag ha gran med blå kulor. Nu för tiden är jag inte lika sprakande. Jag kör på natur, rött och vitt i år. Fördelen med natur-temat är att jag kan behålla det under hela januari och inte bara under jul. 
Undrar om jag kommer tillbaka till rosa plastgranar och blå kulor. Troligen inte. 




80-talslista

Upptuperad lugg, Zalomon-väskor och neonsmycken. Jag är född 1976. Således var jag inte så gammal under 80-talet, men det är ändå den musiken som väcker nostalgiådran i mig.

Jag skapade en lista på mitt Spotify-konto. Bara att sno eller följa. 

Luciamorgon ´86

Året är 1986. Jag är tio år och sitter i baksätet i bilen. Färden går genom ett vinterlandskap i gryningsljus. Vi passerar Söderköping och tar av mot S:t Annas skärgård.
Familjen väcktes i gränslandet mellan natt och otta. Jag gnydde ovilligt över att behöva gå upp.
Mamma hjälpte mig att locka håret och ikläda mig den vita skruden. Mina tomtenissar till bröder snodde runt i hallen innan vi tog oss till bilen.
Luciafirandet hos mormor och morfar var heligt.

Jag tittar ut genom bilrutans imma. Puttar bort lillebrors sko från min vita klänning. Himlen är rosafärgad. Världen badar i magi. Jag tittar på sätet bredvid mig. En lillbror sover. En annan gör sitt bästa för att störa sömnen. En timme efter avresa är vi framme.

Vi ska smyga för att inte förstöra överraskningen. Mamma sätter på mig luciakronan och säger att jag är vacker. Vi kliver på granklädda trappsteg upp till dörren. Mamma knackar på, vänder sig om och sätter fingret mot munnen i ett tecken till tystnad.
Så öppnas dör…

Vackraste julpyntet

En gammal silverskål, en hyacint, lite mossa från skogen och lite pynt så har man ordnat en julprydnad som inte kostat mer än 15 spänn. Skålen hittade jag i mormors hem och pyntet följer med år efter år. 


På blomsterhandeln kan du på hösten fynda de plantor som ingen köpt de varma månaderna. Jag köpte mig en tall i oktober. Den kostade 40 kronor. Satte den i en kruka och nu i december prydde jag den med en ljusslinga. Det vackraste julpyntet kommer från naturen.


Men var fan är tomtarna, de färgglada ljusslingorna och glittret då, kanske ni undrar? Jo, det finns i mina barns rum. 


Tid att älska

Det är ok

Dreamhack är över. Grabben hämtades. Och har nog snart hämtat sig efter tre dygn av dataspelsnörderi. Han och kompisarna är där utan föräldrar. Ansvarar själva för att de äter enligt kostcirkeln och dricker två liter vatten om dagen... Nej, så funkar det inte. De slänger i sig en Billys och sväljer ned med 0,33 cl julmust. Sover gör de i sin skrivbordsstol.  Men det är ok. Han börjar bli stor. Jag är mamma till en grabb som fyller 15 år. Och det är också ok.