Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från januari, 2015

En liten del av mig

Jag väger mina ord på våg. Formulerar mig för att hålla balansen. Skapa känsla. Utan att säga för mycket. Min blogg är personlig. Men bara en liten del av den jag är.

För en tid sen fick jag frågan av Åsa Sjöberg om att medverka i hennes nya program Åsa mittemot.  Tvekade länge. Programidén bygger på personliga intervjuer. Personliga ned till det privata. Och jag visste inte om jag ville. Tänk om mina ord inte går att balansera. Tänk om jag säger för mycket. Tänk om jag sårar någon. Gör någon besviken eller arg. Men jag sa ja.

Responsen jag fick på min medverkan i programmet Åsa mittemot har varit enorm. Jag tror jag klarade av balansen. Titta själv. Besök www.24corren.se eller www.24nt.se och klicka dig fram till programmet Åsa mittemot. Programmet är i två delar.


Vandra ut på en Trolltunga

Drömmar. Visioner. Utmaningar. Ni vet det där vi ska göra för att känna oss levande. Uppleva lycka. En del gör upp listor. Analogt, digitalt eller mentalt. Jag samlar drömmarna i huvudet. Lagrar dem mentalt. Lägger dem i små hjärnrum. Låter dem komma fram i ljuset ibland. För att bearbetas. Knådas lite. Var sak har sin tid.
Och nu börjar det bli tid för den här drömmen. Den som min västkustvän Bella planterade hos mig. Den slog rot i sitt hjärnrum och knopparna går att skönja. I sommar blommar drömmen. För då ska jag göra det här. Vandra till Trolltunga i Norge.
Från Linköping, tänker ni? Är ni tokiga, säger jag. Nej, från en plats något närmare, tänker jag. Vem är på?



Min kärleksarmé

Fembarnsmamman kämpar med tentor och familjelogistik. Fyrbarnsmamman jobbar alla lediga timmar och har förändringar på sitt cytologprov. Tvåbarnsmamman som överlevde cancer kämpar med inre krafter. Tvåbarnsmamman vars mage nära brast tar svåra kliv mot ett nytt liv.

Exempel från min kärlekscirkel. Fyra älskade vänner. Inga ovanligt med dem. De är som alla andra. Eller nej förresten. De är såklart bättre än de flesta. De är ju mina.

När mina dagar känns tunga finns de där. Som förebilder. Som statyer omringar de mig. Blickar ut på världen åt mig. De blir mina ögon och mina öron. Deras styrka ger mig mod. De klarar det. Jag klarar det också. När lugnet lagt sig skingrar de sig sakta. Låter mig fronta världen bit för bit.

Fyra soldater i min stora kärleksarmé. Jag älskar er alla.